God morgon!

Vaknade av allt Laura Palmer stirrade mig rakt i ögonen, jaha tänkte jag. Det blir en sån dag i dag.

well, hello!

Jag känner en galen liggpepp, hängpepp, avundsjuka och inspiration när jag ser dessa videos, allt i samma smet liksom.

Saker jag unnar mig idag

Vaknade med tanken att jag ville fylla år, tillfredsställde den iden med att äta fika till frukost.

Senare kom högskoleprovetångesten över mig, och ja ba bestämde mig. Det kommer gå HUR bra som helst!

När det är bara nån minusgrad ute får man röka, lite. (förlåt Amanda) Jag tyckte jag var värd det.

Sen till sist, liggandes i en säng drömde jag mig bort till stränder, sol, nakna magar och kiddos som ba trivs.

Ibland får man unna sig vardagliga saker ändå. Typ bästa unnet.

Dimmiga dagar

Det känns som om jag går omkring med ett lakan över mitt huvud hela tiden. Som om jag är frånvarande och oengagerad. Allting är lite suddigt och jag flackar med blicken och hör halvdåligt.

Ni vet känslan av att sitta och stirra och inse att man inte kollar på någonting, man fastnar som i tanken, som också den är lite luddig. Man är inte deppig eller så, bara nån annan stans.

PS: den där blicken som August ger, den kastar en tillbaka till verkligheten. Ungar är kung!

Vila i frid Whitney Houston

Tack för allt, tack för att du gett mig några av världens bästa låtar. Jag kommer sakna dig.

Sånt som gör en gott/I’ve always liked my woman book and street smart

Bra helg detta. Att vakna en söndag, utan gårdagens rus i kroppen, pigg och utvilad, det är bra för mig. Jag tycker om att inte ha den där krypande  känslan i kroppen, den som väljer att visa sitt fula tryne i tid och otid.

Sånt som gör att att man vaknar med pepp är dock att hänga med sina bästisar dagen innan. Prata genus och se filmer om kvinnor, skratta åt skämsligg, smeknamn och beteenden. Good shit alltså!

Annars så har jag klippt mig, page typ. I fredags sa jag hejdå till tovorna och lät Fia sätta sin sax i mitt hår. Tror jag älskar det.

Den röda tråden.

Jag läste nån stans att för att vara en bra skribent ska man alltid ha en röd tråd, då spelar det ingen roll vad du skriver, bara det knyts ihop fint i slutet. Nu är jag ju en milslång väg från att va nån slags skribent, det är inte det jag menar, men jag har nog aldrig en röd tråd. Eller alltså kanske lite men när jag skriver är alltid slutet svårast om jag avslutar nästan alltid en text abrupt med “jaja, så kan det va”, “fint!”, “he e som ba perfekt” osv. Tänker att det får funka i den här bloggen. Jag avsäger mig röda tråden-ansvaret.