Kan vi inte? Eller jag kan snacka å ni kan komma med era kloka råd och åsikter. Ja!
Hej!
Jag heter Teres och skriver den här bloggen. Mina bestyr är en blogg om popmusik, föräldraskap, min familj och en hel del annat. Jag har en förkärlek till Twin Peaks, nakna kvinnomagar, fredagsmiddagar och Marilyn Monroe. Jag bor i Umeå, jobbar ett nio-till-fem-jobb men arbetar även som DJ. Startade för ett tag sen hjärtebarnet Trompe Le Monde som är en kulturförening. Välkommen!-
Arkiv
Kategorier
Tidsfördriv
- Annika Bäckström
- Barn & ungdomsbokbloggen
- Bonnieto
- Fröken Ö
- Hannah & Landon
- Hälften hök hälften man.
- Hungry heart
- Jag vill bara brinna.
- Karins konstgrepp
- Linus Fremin
- Lovisienstadt
- Mammacita
- Manny-ken
- Norrsken
- Nvgvav
- Paradice
- Popmorsa
- Poppel
- Posie gets cozy
- Ruutha
- Sagan om den lilla lilla Kråkan
- Sammy rose
- Trompe le monde
- Ugglan har ordet
- Underbaraclara
- Volang
- Written by
RSS
-
-
-
-
Vi gört!
Ja! (Klokhet vettetusan, men pratar gärna kärlek.)
hur får man killen som man låg med i somras, som skrev till en flera gånger i veckan i ett halvår och som man hånglade med sist i början på december men slutade höra av sig att bli kär igen? jag tror jag blev kär i honom nu liksom. Hans händer är ju så stora och läppar så mjuka och han gillar samma film och fyller år fem dagar senare än mig och är så himla lång och springer fram för att kramas när man ses.
jag vill liksom ha honom på riktigt nu.
fan.
Pepp på det! Hör av dig till honom! Lycka till
Ja. Gört. Jag vet inte vad jag gör för fel för det blir aldrig rätt.
Ja! Är i liknande sits som dig och behöver också kloka råd i massor. Mest nån som bara påminner om ”sluta idealisera, det var inte så bra som du har fått för dig nu ett år senare, och ditt hang-up består mest av att han har en ny jäkla partner…”
det här kanske inte hjälper, men jag gör ett försök… någon sa en gång till mig att man kan tänka på sitt förhållande som ett litet land. I det lilla landet har man ett språk, en kultur, ett sätt att vara. I början är allt nytt och spännande med landet, sedan lär man sig hur landet fungerar och det blir tryggt och mysigt. Men om landet blir otryggt och otrevligt att leva i, så kan man bara inte bo kvar! Det är inte säkert! Och när man tittar tillbaka på det lilla landet, där man bodde, och någon annan kanske har flyttat in i det landet och verkar trivas, så längtar man lite tillbaka, man tänker på allt det fina som fanns där. Men det fanns en anledning till att man flyttade ut och man tog en lärdom med sig som gör att nästa lilla land blir bättre, mysigare och rättvisare. Tillslut hamnar man i ett land som man aldrig vill lämna och det landet kan se ut precis hur man vill, för man har styrkan och möjligheten att faktiskt välja själv hur man vill bo.
så jäkla bra skrivet
Men tack snälla!