Doftminnen.

Jag minns dofter. Det är mitt bästa sinne. Jag är väldigt dålig på att minnas ansikten, vilket tyvärr ofta leder till pinsamma möten och en tro om att jag skulle va ignorant. Vilken inte stämmer. Men dofter däremot, jag kan minnas allt bara det har en doft som har utmärkt sig på nåt sätt. En gammal förälskelses parfym gör mig fortfarande knäsvag och lukten av syrener påminner mig om tidiga sommardagar från min barndomsby.
Idag på mitt jobb kom det en man fram till mig, han luktade gammal vodka och rakvatten, och mina ögon tårade upp sig så på en sekund eftersom minnen från min pappa bubblade upp fortare än vad jag trodde var möjligt. Det blev en konstig stämning oss emellan och jag skämtade bort det genom att skylla på pollen.
Den där doften, vodka blandat med rakvatten, varannan helg-känsla med stekos från brända pannkakor, inrökta lägenheter och massor med läppstift. Min barndom – mitt jobbigaste doftmine.

Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Doftminnen.

  1. katten skriver:

    åh vad duktig du är på att skriva. det är samma för mig, dofter är så mycket starkare än allt annat. men jag skulle aldrig kunna skriva om det som du.

  2. Malin skriver:

    Samma doft påminner mig om min pappa och oss. Och det är en kraftfull känsla som sköljer över en. Pricken över i var liksom varann helg och illa tillagad mat (i mitt fall bönor och korv).

    Jag växte upp med rätt mycket alkohol runt omkring mig och jag har någonstans läst att man, som barn, i en sån miljö utvecklar vissa sinnen rätt skarpt. Jag har en jäkla hörsel och kan nosa mig till det mesta (talar om mig själv här, läser inte in mer i ditt inlägg än det du faktiskt skrivit).

    Fint inlägg!

    • Teres skriver:

      men fin kommentar.

      Nåt bra ska väl komma från jobbiga saker. Starka sinnen är väl kanske en sån sak.

  3. Emma skriver:

    Det är faktiskt så. Våra starkaste minnen är doftminnen. Ganska häftigt egentligen!

  4. Elina skriver:

    Ja, så otroligt att dofter kan fastna! Varje gång jag går förbi ventilationen utanför Hadlarn Öst på stan så blir jag påmind om hur det luktade i butiken som min farfars bror hade när jag var liten..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s