Till skogs


En dag tog jag med mina asfaltsbarn till bildmuseet för att ge dom en kulturell eftermiddag.

Medan en av oss höll på att gå sönder av kissnödighet fick vi veta att det var stängt och jag lockade med natur, skog och mark. Dom var inte sena att haka på.

Eftersom jag är livrädd för det mesta så vågade jag inte gå så långt in i den lilla skogen, vi hängde mest vid en kvarn. Vi kollade på insekter och Julian upplyste oss om vad dom åt. Det var lärorikt.

Efter ett tag blev dom lessa på kvarnen och ville in i skogen, jag gick med på att gå så långt så att vi fortfarande kunde se byggnader. Jag kände lite där att jag höll dom tillbaka. Men jag lovade dom att jag skulle tuffa till mig till nästa gång. Man får va rädd fick jag höra då. Kloka orädda ungar. Det är mina det.

Det här inlägget postades i Teres hjärtar..., Ungarna.. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Till skogs

  1. Lina*Esteterier skriver:

    Låter som en väldigt fin dag ändå, och vilka rara kloka barn du har. ^^

  2. Ulrika skriver:

    Du menar ”asfaltsmamman tog med skogsbarnen”?!

  3. Fina, fina barn!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s