Att gå in i väggen.


Igår tog jag ett beslut, ett beslut jag funderat på över ett år nu men som av olika anledningar skjutits upp. I rätt många år har jag spelat skivor på diverse klubbar och de senare åren har jag även arrangerat och fixat, å planerat och kommit på idéer mm. Samtidigt som jag har haft min family, mitt heltidsjobb, bloggen och ett socialt liv. På nåt vis har hela den här klubb-biten varit det som gett mig energi och som gett mig en boost, liksom att jag kan nåt. Jag har inga direkt talanger men jag har känt att bakom dansgolvet är jag kung.

Men nu har jag bestämt mig för att ta en paus för ett tag. Jag tar en paus från sena nätter och klubblivet. Det är svårt att våga erkänna sig som besegrad men jag tror att det blir bra. Ryktena säger att jag är välkommen tillbaka när jag har kommit på fötter igen. Det är precis allt jag ville höra. På nåt vis känns det redan lite lättare då, att peppen bubblar där inne men att den ändå behöver lite mer utrymme för att riktigt komma fram.

Det kommer bli bra.

Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Att gå in i väggen.

  1. hejregina skriver:

    Även fast det är svårt att besluta sånt får man ändå känna sig himla bra för att man gör det som känns rätt

  2. distant diying skriver:

    klokt. det är inte värt att gå sönder. inte för nåt. så mycket bättre att få välja att säga nej än att tvingas. kram

  3. J skriver:

    åh, så tråkigt. det är klart att du ska ta paus om det inte känns bra, men jag vill att du ska veta att dina klubbar/event är det enda som har gjort att umeås uteliv har känts värt den senaste tiden. det har varit en kvalitetsgaranti för mig när du har spelat eller arrangerat. kommer att sakna det. ta hand om dig!

  4. Syrran skriver:

    Bra syrran det är du värd.. Att ta det lite lugnt menar jag. Nu har vi ju inte gammsoffan kvar men den nya är också VÄLDIGT skön att sova på.. Så kom bara kom!!

  5. Emma Söderlund skriver:

    puss

  6. Det blir alldeles säkert bra – du fattade rätt beslut. Nu har du tid för familjen, dig själv och allt möjligt annat. Och som sagt – du är ju välkommen tillbaka då du orkar med det igen.
    Ibland måste man få ta det lite lugnare.
    Kram!

  7. pussohaj skriver:

    Det är alltid svårt att ta så stora beslut. Får du stöd av din omgivning eller tjatar de om varför osv???

  8. Maria skriver:

    Jag är avis på dig som har en lysande DJ-karriär i Umeå, och vågat (vågar) bryta mot det invanda mamma-mönstret. Du förblir cool för mig även om du inte DJ:ar varannan helg.

  9. Madeleine skriver:

    vet du. det är precis så som jag har det just nu. jag har ett heltidsjobb, har barn, har bloggen, ett någorlunda socialt liv, frilansar inom grafisk formgivning OCH spelar skivor och har en klubb på debaser. ibland förstår jag inte hur vi hinner? när sover man?

    ibland funderar jag på att skära ner något men allt är ju så himla kul. men till slut når man sin bristningsgräns. måste våga säga nej ibland. min kille har ju en klubb i kalmar också (där simian ghost spelade!) men den tar han hand om så bra själv. tycker att du gjorde rätt som vågade säga nej och stopp och lyssnade på din kropp. nu ska jag också göra det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s