Varningstecken

Går och lägger mig med tanken på att jag vill hinna somna innan jag blir hungrig. Känner även den där äckliga nöjdheten över att ha ätit minimalt Idag. Detta är inte bra. Jag tänker inte förälska mig i den där ätstördheten igen. Mitt sämsta förhållande och så himla länge nu har den hållit sig på sin kant. Nu försöker den komma här med sin förrädiska charma och lova guld och gröna skogar. Jaha ja. Som om jag inte har nog med saker att tänka på. Fuck U

Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Varningstecken

  1. IK skriver:

    Bra att du känner igen ulven! Stäng dörren! Ät gärna ihop med barnen, då får man helt enkelt inte dumma sig. Rör på dig, då blir man hungrig på nyttiga saker, kanske sluta röka, då blir man sugen…och ändå får man en hälsovinst. Eller gör vad f-n som helst, men släpp inte in ulven!

  2. rebebeb skriver:

    NEJ! Släpp inte in den, ge dig själv kärlek! Ulven är hatisk och ingen mår bra av den.

  3. Martin skriver:

    Ätstörningar är ju ett sätt att få kontroll. Särskild om det är andra grejer som är kaos. Du känner makt och power när du kan kontrollera maten/kroppen och det blir något att greppa när allt annat är utanför din makt. Vad jag förstått har du senaste året separerat från din man, haft ekonomiska svårigheter, blivit ensamstående mamma och dessutom inte haft det så lätt med din nya kärlek? Det låter som upplagt för att ätstörningar ska segla upp till ytan igen och det är mycket riktigt varningstecken du beskriver (som du vet). Det man behöver är inte att späka sig själv och straffa sig själv mer, för det är vad man gör när man går in ett stört ätbeteende. Det man behöver är att sova, äta och röra på sig i en sund blanding. Basic skit. Ta hand om dessa grejer först för utan en stabil grund kan man varken vara en bra mamma, flickvän, vän eller anställd (spela skivor eller 9-5 jobb). Eller för den delen njuta av att göra saker som ska göra en glad.

    Ta hand om dig.

  4. Frida skriver:

    Du vill inte dit igen. Du vill inte ha den där ätstörningen i dig. Det vill du bara inte och det ska du bara inte ha. Den är inte värld dig och hela ditt fina fantastiska jag. Rök och drick (i måttliga mängder!) , dansa och spela skivor, pussa dina barn och ös kärlek över dem och låt den ösa sin kärlek på dig. Ta inte emot de känslor som ätstörningen ger dig, det är en förbannad och jävulsk drog. Tacka nej och gå därifrån. NU!

    Du är bäst! Så är det bara.

  5. J skriver:

    Befann mig precis där för ett tag sedan, och lät det bli. Sämsta beslutet jag tagit någonsin. Kämpa.

  6. Sofie skriver:

    Heja Tessa! Bra drag att skriva om det här, så kan du inte köra *ignore*
    Heja heja heja!

  7. Vicky skriver:

    skönt att du är medveten om det iallafall. ge matspökena en smäll på käften.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s