Förra torsdagen stod en av mina bästa vänner utanför dörren. Hon hade åkt från Stockholm för att överraska mig mitt i min nerehet, och det var så himla fint gjort och det var det bästa som kunde hända.
A & J blev också väldigt glada. Emmy är nämligen till skillnad från mig väldigt pysslig och leksam.
Det är så himla fint att ha en vän som Emmy, hon är så klok och så omhändertagande och jag får gråta och skrika och skratta och bli för full och göra bort mig och snacka skit och göra fel och hon står ändå där och håller min rygg, och tar emot mig när jag dimper. Hon pillar även i mitt hår i sömnen vilket kanske är hur fint som helst.
Så himla himla fin vän! En sån skulle alla ha!