Du river upp, jag går ner.

Vaknar som av en käftsmäll, grinar och känner igen den där jävla känslan av misslyckande. Har läst saker som handlar om mig, läser orden som får det att vändas i magen, känns alldeles för verkligt och jag vill bara hitta pausknappen, smita därifrån och radera bort de senaste två åren, mest radera bort hela 2013 och mitt psykotiska beteende. Allt känns förvridet och orättvist. Men nån stans i mig tar det hårt, nån stans vet jag allt jag gjorde fel, hur jag agerade fel, hur allt blev kaos.

Nu läser jag ord svart på vitt. Samma känsla som i somras, jag vill bara krypa under täcket och inte komma fram, jag vill inte veta.

August och Julian känner direkt av att nåt är fel, jag kan inte dölja det även fast jag pussas och kramas och håller om, den där känslan av ledsamhet kan man inte dölja för barn. Dom hjälper till och gör morgonens bestyr utan att ifrågasätta, det finns inget utrymme att klaga på frukost eller att det finns för lite kalsonger i garderoben, dom vill underlätta. Talar om för dom att dom är bäst i världen och att ledsamhet går över, det vet dom, dom är också ledsna ibland.
Kloka kloka ungar, dom kommer verkligen få en uppsjö av känslo-erfarnheter, det är det då ingen tvekan om.

Det här inlägget postades i Tiga är brons, Ungarna.. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Du river upp, jag går ner.

  1. Klem fra Norge ❤

  2. Umebo i exil skriver:

    Du är inte ensam om att vilja radera bort 2013. Kramar från mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s