Klockan är strax före klockan ett på natten och även fast jag borde ha sovit för länge sen ligger jag vaken i gästrummet med en miljon tankar och ett fåtal lösningar. Gästrummet är det enda som som känns mitt hem nu, 15 kvm av 128.
A & J sover på andra sidan lägenheten och dom vet inget ännu. Dom vet inte om att jag ska flytta härifrån, att dom ska få en till lägenhet att bo i, varannan vecka. Det är svårt att va den som bryter upp, den som förändrar.
Den som tar ett beslut måste också leva med konsekvenserna, den känns bara så jävla tungt just nu.
Mina bestyr 
kram!
Modigt ändå att ta beslutet. Och att skriva om det.
Det kommer att bli bra, även om det är hur tufft som helst när man går igenom det. Jag har också haft en sjuhelvetes vår, och en vän sade till mig att vi får de utmaningar vi klarar av. Jag finner mycket stöd i de orden. Du kommer att klara av det här.
All kärlek!
Du klarar av det. Man får gråta och bryta ihop, och sen orkar man lite till. Stor kram.
Kram!
Har följt din blogg ganska länge men aldrig kommenterat men jag tycker att du verkar vara en så himla cool kvinna!
Det kommer nog vara extremt jobbigt ett tag nu men du fixar det. Tänk på att du inte gör det här utan anledning, du skulle ju inte genomlida det här om du inte trodde att det i längden är det bästa, även om det känns avlägset just nu.
Kram!
Shit va svårt det är att bryta upp, och shit vad det krävs styrka. Du är en stark människa Teres. Kram!
Men åh, en massa kramar till dig Teres.
Sâ sorgligt. Ingen flytt behöver dock vara definitiv (hälsn. en som flyttat, och flyttat tillbaka, och blivit frânflyttad och tillbakatillflyttad). Det hoppas vi pâ, med hela mitt hjärta, tycker ni bâda känns värda det.
(En egentligen för privatlivsinstövlande kommentar för min smak, dâ en blogg inte visar allt, men det kändes som din text krävde det av det lilla den visade / och det din blogg tvärtom sâ mânga andra gânger tyckts visa).
Väldigt modigt, och jag hoppas att du får allt stöd du behöver från din omgiving! Kram!
Ibland är det bättre med förändringar än inga alls. Livet rör på sig hela tiden och om man inte kan ändra sig med livet så står man still. Styrkekram till dig.
Klem – og lykke til med alt som ligger foran.
Ibland måste man.
x
Du är så modig.
Starkt att ens ta steget och skriva ut det! Du verkar vara en otroligt stark kvinna, jag VET att du klarar det här! Många kramar från Linnéa
Jag är så ledsen för er skull Teres. Kram.
Det är svårt, jättesvårt att lämna. Men i längden blir det ännu svårare att stanna kvar i något som man inte längre önskar. Det kommer att kännas bättre och lättare med tiden, även om det tar tid. Glöm inte bort att du är bra och stark. ❤
Du er modig!
Eneste trøst for være at du ikke er den første og ihvertfall ikke den siste.
Barn fortjener lykkelige foreldre og noen ganger betyr det at det er to hjem.
Puss och kräm
”Den som tar ett beslut måste också leva med konsekvenserna, den känns bara så jävla tungt just nu.”
Jo… – det känner jag till – efter mitt uppbrott från ett 30-årigt äktenskap 1995. Men allt som har en början har ett slut – så det ordnar sig över lite tid sett – är jag rätt säker på.
ALL LYCKA TILL ❗
Shit så svårt men god damn så modigt av dig att ta beslutet och berätta om det! Heja!
Åh, fina du. Jag önskar dig allt gott i världen. Stora kramar
Det är ett hundjobb att ta sig igenom en sådan pärs som ett uppbrott är.
Det kommer att bli värre än vad det är just nu.
Men sen, sen blir det bara bättre.
Jag vet.
Kram Mrs G
Är du nykär?
(Grattis i så fall)
Och allt kommer att bli bättre och större.
kram och styrka
Jag har brutit upp två gånger. Inget av uppbrotten är något jag ångrar. Mina barn har fixat dem bra. Mycket för att alla vuxna runt omkring betett sig precis som vuxna ska: trygga, stabila och resonliga mot varandra och barnen. Ju äldre jag blivit har jag insett att jag aldrig kan finna lyckan i mig själv genom någon annan – och ju mer jag jobbat på det, desto mer inser jag att uppbrotten varit nödvändiga för min utveckling som person och människa. Inga känslor är farliga. De bara är. Låt de komma, iaktta dem och var medveten om vad du känner, utan att analysera sönder dem. Då kommer allt att ordna sig. Kram och all kärlek.
Åh Teres! Känner inte dig men har läst bloggen länge och åh vad jag känner för dig! Är mitt uppe i nu, förhandlingar… Det är sjukt jobbigt! Alla känslor man får brottas med, skulden. Men det är så bra och så modigt att du gör det här och jag tror att d
du gör det absolut bästa för dina underbara barn genom att ge dem en gladare mamma. Det blir bra det här, jag lovar. Till slut.
Det här brukar jag läsa som pepp!
http://smellslikelondonandlife.blogspot.co.uk/2012/06/read-this-when-you-feel-like-crap.html?m=0
styrkekramar till dig fina du.
jag vill bara säga att det viktigaste för barn är inte att deras föräldrar är ihop, det viktigaste är att deras föräldrar älskar dom
så det är inget fel om man inte är tillsammans för det går att älska sina barn ihop även om man inte är ihop
Fina du. Vad har hänt?! Styrkekramen.
Åh, har missat detta. Tänker på dig! Du är modig. Kram!
Jag kan inte göra annat att citera boije. Visst gör det ont när knoppar brister. Men du, det blir nått bättre av det här. kram